Haven't had a dream in a long time

Månsken och en gammal gata gammal som gatan This is England ingen neråtsång jag vet inte nu vad fasen David och allting förändras informera mig om den så att jag inte gör ett misstag jag skiter i allt och jag ska öppna världen i varje ögonblick fuck the world open it's gotta come from your groin och inget mer varför varför varför buddhism Jesus Angelica jag är trött jag är trött ge mig vad jag vill ha den här gången jag vill inte ha något manchesterbyxor och mössa och halsduk varför har du på dig varför har du på dig papegoja lättläst nej Moa Linn äh Anna äh jag tycker som jag tycker i mina drömmar gillar alla mig jag träffar någon och bara klick vi vet och vi har kul jag vill egentligen bara ha kul men pressen blir så stor då bättre att bara glömma ibland lyssnar jag på neråtmusik när jag känner mig nere för det känns som det hjälper men sen vaknar jag upp några dagar senare och inser att jag bara håller mig själv nere och så tömmer jag min iPod igen in med Van Morrison in med Bruce Springsteen James Joyce lämnade jag för längesen David Deida lyssnar jag på jämt Ken Wilber är jag jävligt trött på nu pompöst as utan känslor vart ska jag ta mig vart ska jag ta mig jag vet nästan inget mer alla har sagt det senaste att jag är korkad jag vet att de skojar men egentligen bryr jag mig inte ändå Gud vet att jag inte vill vara kunnig jag var på improvisationsteater träffade Björn jobbigt att prata med honom faktiskt många snygga tjejer där många kvalitetsmänniskor kändes det som först men jag vet inte de var så där konstiga de verkade extremt sociala men de var kalla jag sa hej till en kille och han bara vände och gick tjejerna var upptagna med sig själva jag läser How to Win Friends and Influence People inser att Dylan skämtar om den i Tombstone Blues with his fantastic collection of stamps to win friends and influence his uncle jag gillar Dale Carnegie Andrew Carnegie hela den där eran av vinnare av stålbruksmagnater jag gillar sättet de lyckades på även om jag inte alls vill vinna eller lyckas på det där sättet jag vill bara känna mig älskad jag tror jag är precis som alla andra men inte så modig.

Now I've found what's meant for me

Idag blir det ett kort litet inlägg om mitt favvoband, The Deadly Snakes! Ärligt talat, det är det bästa bandet jag vet. Jag har bara ett album med dem, plus lite strölåtar, men det spelar ingen roll. De är ändå bäst.

Jag fick skivan "Porcella" av David nån gång innan förra sommaren, men jag lyssnade inte direkt på den. Jag antog att den var dålig. Trots att jag hade hört "I Want to Die" och tyckt att den var fantastisk. Men sen råkade jag lyssna på några låtar från skivan och blev helt slagen av hur bra de var. Först tyckte jag bara vissa låtar var bra, men resten har växt på mig mer och mer och nu kan jag bara inte fatta varför inte hela världen lyssnar på The Deadly Snakes. Det finns liksom inget roligare, allvarligare, klokare, inlevelsefullare band.

De låter ungefär som Mando Diao hade låtit om de hade varit bra. Men det spelar ingen roll vad det låter som egentligen.

Vill man lyssna kan jag tipsa om framför allt "I Want to Die", "Pirate Cowboy" och "Gore Veil". De är bra inkörslåtar. "Gore Veil" kan man lyssna på här:

http://www.youtube.com/watch?v=tj2vSLRpYj4

Ganska Beatles, jag vet.