Realism

Pessimisterna har tagit över ordet "realism".
De säger "Jag är inte pessimistisk, jag är bara realistisk".
Det är dags för oss optimister att ta tillbaka det.
"Jag är inte optimistisk, jag är realistisk!"
"Är du inte lite väl optimistisk nu?"
"Nej, jag kanske möjligen är lite väl realistisk."

(Från USA-resan. Idé till seriestrip egentligen. Kanske blir det nån gång också)

The First Buddha

I would wonder though
driving through the driving rain
however did the sign of the first buddha
echo down the doorsteps of eternity?
was it the way that a bell chimes
hardly ever noticeable
vibrating through the world
setting the tone for others to come?

(Från USA-resan)

Hairdresser Full of Desire

Det har inte hänt så mycket på den här bloggen på sistone, med anledning av att jag varit i USA, bland annat. Men det ska det bli ändring på nu! Så om du bara råkade klickade dig hit just idag, så vill jag att du ska veta att här kommer det hända grejer, framöver. Till exempel kommer jag knappa in och publicera det mesta jag skrivit i anteckningsböcker under USA-resan, vilket innefattar tankar, funderingar, intryck, dikter och kanske även nåt annat. Vem vet? Jag.

Dessutom har jag på sistone satt igång min hjärna igen, vilket jag tror kommer resultera i mycket fler inlägg på grund av mycket fler tankar. Min hjärna har nämligen varit avstängd de senaste åren, och jag har skytt tankar som pesten. Det gör jag inte längre, och som sagt, jag tror det kommer ge resultat på skrivfronten. Men nu till dagens inlägg.

Jag var och klippte mig idag. Jag älskar frisörskor! Åh, vilka underbara, underbara varelser! Det är nog det att jag gillar att nån pysslar om mig, helt enkelt. Tvättar mitt hår, masserar det, klipper mitt hår, kammar det, fönar det... trycker sig mot mig medan hon gör allt det där. Gud, jag insåg just att om en framtida flickvän läser detta kommer hon antagligen bli svartsjuk när jag i framtiden går till frissan. Eller inte, om hon är juste. Men, framtida flickvän: Ack, det betyder inget. Jag älskar ju dig, vet du väl?

Men i alla fall. Hon som klippte mig (Sofia hette hon (eller Sophia (Sop-hia))) var en jättesöt tjej, jag gissar att hon kom från Lerum, p g a dialekten, men i alla fall Göteborg, helt klart. Hon var jätteroligt (alla resturanger etc. hon pratade om var "ett jävla ställe") och jag gillade henne verkligen. Först verkade hon torr och sa inte så mycket, pratade mest om tråkiga saker, men jag visste att min charm skulle öppna upp henne. Min charm works like a charm nu för tiden, måste jag säga. Det är så gött. Av alla saker jag är tacksam för... är det en av dem.

Sen gick jag och åt Sushi på ett ställe som låg på hm, Övre Husargatan heter väl gatan. Sushin var faktiskt inte så god där, jag tror det var sojans fel. Ja, sojan smakade konstigt. Skönt med billig sushi igen, i alla fall. USA var hemskt. Sen köpte jag solglasögon och en aaaaassnygg jacka. Grym jacka. Totalförändring på en dag, alltså.

Annars: Vad himla skönt det var att vara i Göteborg igen! En sådan fin stad, ändå. Och så vackra människor. Det är underbart.