Spotify my mind

Jag läste just Linas blogg (jag skulle länka om jag orkade lära mig hur), om Blondinbellas blogg, och så läste jag den också (även om jag visste hur, skulle jag inte länka). Det slog mig att jag tycker att min blogg är ego, men den typiska bloggen, typ Blondinbellas är ultra-ego. Så idag kan jag känna mig duktig. Och skriva om icke-egoämnet min hjärna.

Min hjärna (ehum)

I min hjärna finns en massa tankar. Det har slagit mig att väldigt mycket av dessa tankar handlar om att tankarna inte är att lita på. Att det finns nån därute som har nåt slags svar. Nån som vet hur eller varför. Det är bara en person som kan besvara de frågorna, dock, och det är jag. För att jag är så jävla bra. Dels. Och för att det är så det funkar, helt enkelt. Du vet bäst. Ingen annan. Ärligt talat. Det är svårt att greppa konsekvenserna av det där, för mig.

Jag fick en bok av Johan i julklapp, "Total Freedom" heter den, av J. Krishnamurti. Jag visste inte vem det var, men nu gör jag det. Det här inlägget handlar inte om honom. Men det är delvis han som fått mig att börja tänka på det där jag just skrev. Varje gång nån frågade honom hur man skulle göra något, typ leva sitt liv eller vara lycklig, så sa han att det fick de minsann tänka ut själva. Och han har rätt. Har jag tänkt ut. Jag tänker inte motivera det. Men han skrev nånstans att ge någon råd var det dummaste man kunde göra. Det är något att tänka på.

Jag letar efter råd hela tiden. Nån som kan svara på vad jag borde göra härnäst. Jesus Kristus, det kan jag väl lista ut själv? En sak är säker i alla fall, och det är att ingen annan kan ha nån aning. Men det här spårade ur. Vad jag egentligen tänkte skriva om var saker som påverkar mina tankar. Här kommer de:

Vänner. Vänners prat och vänners liv. Vänner är asbra, men t ex just nu längtar jag efter att köpa mig en longboard, men min kropp stretar emot bara för att en kompis sa för flera år sedan att longboard var töntigt.

Böcker. Jag läser böcker och jag tar varje ord för sanning. Jag tror att jag en dag ska hitta något riktigt vettigt i en bok.

Samhället. Gud, ja. TV:n och reklamen och allt det där. Media, kanske jag menar egentligen.

Familj. Påverkar alltför mycket. Det är dags att flytta hemifrån igen.

Musik och film. Jag ska streamlina min sons musiksmak. Han ska bara lyssna på Bruce Springsteen och sånt.

Religion. Svårt att säga hur mycket det har påverkat och hur mycket som ligger i min mänskliga natur, men kristendomen har åtminstone fått mig att skämmas över en hel del.

Skola och arbetsmarknaden. Ojoj, det går nog inte att överskatta skolans betydelse för mina tankars formande.

Spotify. Nej, jag skojade bara, men jag har just skaffat Spotify, och gillar det mycket.

Ja, det kanske inte var någon heltäckande analys, men poängen är att från och med nu spelar inte det där nån roll längre. Nu är det bara vad jag gillar som gäller.